WCAG: vad det är och hur du uppfyller det
WCAG är en internationell standard för hur digitalt innehåll ska göras tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Standarden ligger bakom både svensk och europeisk tillgänglighetslag, men själva ordet WCAG missförstås ofta. Många tror att det är en enda kravnivå att bocka av, eller att det är en lag i sig. Det är det inte. Den här guiden förklarar vad WCAG faktiskt är, hur nivåerna A, AA och AAA hänger ihop, vad som är nytt i version 2.2, och vad lagen kräver i Sverige i dag. Allt på klarspråk, med checklista och konkreta exempel.
Vad är WCAG?
WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och är en teknisk standard för tillgängligt digitalt innehåll, utgiven av webbens standardiseringsorgan W3C genom initiativet WAI (Web Accessibility Initiative).
Standarden beskriver hur webbsidor, appar och dokument ska byggas för att fungera för alla. Det gäller oavsett om besökaren använder skärmläsare, enbart tangentbord, förstoring eller röststyrning, eller har nedsatt syn, hörsel, motorik eller kognition. WCAG är inte en lag. Det är en standard som lagen i sin tur pekar på, vilket är en viktig skillnad: du följer WCAG tekniskt, men det är lagen som avgör om du måste.
Den första versionen, WCAG 1.0, kom redan 1999. Den nuvarande generationen börjar med WCAG 2.0 (2008) och har sedan byggts på i två steg, 2.1 (2018) och 2.2 (2023), utan att något av det gamla har ryckts undan.
De fyra principerna (POUR)
WCAG vilar på fyra principer: innehållet ska vara möjligt att uppfatta, hanterbart, begripligt och robust. På engelska bildar de ordet POUR (Perceivable, Operable, Understandable, Robust). Varje enskilt krav i standarden hör hemma under en av dem.
Möjlig att uppfatta
Innehållet måste gå att uppfatta med de sinnen besökaren har. Det betyder till exempel tillräcklig färgkontrast (4,5:1 för vanlig text), alt-text på bilder så att en skärmläsare kan beskriva dem, och textning på video. Ingen ska missa information bara för att den förmedlas på ett enda sätt.
Hanterbar
Allt måste gå att styra, inte bara med mus. En besökare som bara använder tangentbord ska kunna nå och aktivera varje länk, knapp och formulärfält, och se var fokus befinner sig. Ett vanligt fall där det brister är komplexa komponenter, som den datatabell de flesta bygger fel.
Begriplig
Innehållet och gränssnittet måste gå att förstå. Text ska vara läsbar och begriplig, formulär ska tala om vad som gått fel och hur det rättas, och sidan ska bete sig förutsägbart. Här spelar även språket roll, vilket är själva poängen med att skriva tillgänglighetsrapporter i klarspråk i stället för teknisk jargong.
Robust
Innehållet måste fungera tillförlitligt med olika tekniker, i synnerhet hjälpmedel som skärmläsare. I praktiken handlar det om korrekt kod, där varje element har rätt namn, roll och värde så att hjälpmedlet kan tolka det rätt, i dag och när tekniken uppdateras.
Nivåerna A, AA och AAA
WCAG delar in sina krav i tre nivåer, A, AA och AAA. Lagen kräver nivå AA, inte den högsta nivån AAA. Nivå A är grunden, och AA gör sidan användbar i praktiken för de allra flesta. AAA är den strängaste ambitionsnivån, som inte ens W3C rekommenderar som generellt krav. Nivåerna är kumulativa: klarar du AA har du redan klarat allt på A.
Skillnaden blir tydligast med ett exempel per nivå.
A
Grundnivå
Nivå A är golvet. Hit hör kravet att varje bild som bär information har ett textalternativ. Hit hör också att allt som går att göra med mus ska gå att göra med tangentbord. Klarar sidan inte nivå A är den i praktiken stängd för den som använder skärmläsare. Men nivå A ensam räcker inte långt. En sida kan klara hela nivå A och ändå ha text som knappt syns.
AA
Nivån lagen pekar på
Nivå AA gör sidan användbar i verkligheten. Hit hör kontrastkravet 4,5:1 för vanlig text och kravet att fokusmarkeringen syns när du tabbar. Hit hör också att sidan går att förstora till 200 procent utan att innehåll försvinner. Det är på AA de flesta granskningar faller. Oftast på detaljer som ingen i teamet har märkt, för att de själva ser bra och använder mus.
AAA
Frivillig ambitionsnivå
Nivå AAA är den strängaste ambitionsnivån. Hit hör kontrast 7:1 i stället för 4,5:1, teckenspråkstolkning av förinspelad video, och kravet att svår text ska ha ett enklare alternativ. W3C skriver själva att AAA inte går att uppnå för allt innehåll, och rekommenderar det inte som generellt krav. Enskilda AAA-krav är ändå ofta värda att plocka in. Särskilt om er målgrupp har nedsatt syn eller kognitiva svårigheter.
Vilken nivå lagen kräver är en fråga, vilken version av WCAG som gäller är en annan. Lagens golv i dag är WCAG 2.1 nivå AA, se avsnittet om WCAG och lagen nedan.
Nivåerna A, AA och AAA, jämförda krav för kravVad som faktiskt skiljer nivåerna åt, varför lagen stannar på AA och när ett enskilt AAA-krav ändå är värt besväret.Skillnaden mellan WCAG 2.0, 2.1 och 2.2
WCAG 2.2 är den aktuella versionen och innehåller 86 framgångskriterier totalt, varav 9 är helt nya sedan 2.1. Version 2.2 lägger alltså till krav utan att ändra de gamla, med ett undantag: kriteriet 4.1.1 Parsing togs bort, eftersom moderna webbläsare hanterar den frågan automatiskt i dag.
De 9 nya kriterierna i WCAG 2.2
De 9 nya kriterierna, i klarspråk:
- 2.4.11 Fokus inte dolt, miniminivå (AA). När något får tangentbordsfokus får det inte vara helt dolt bakom till exempel en sticky-meny eller en cookie-ruta.
- 2.4.12 Fokus inte dolt, utökad (AAA). Strängare variant: det fokuserade får inte vara ens delvis dolt.
- 2.4.13 Fokusmarkeringens utseende (AAA). Fokusramen ska vara tillräckligt stor och ha tillräcklig kontrast för att synas tydligt.
- 2.5.7 Dragrörelser (AA). Allt som görs med en dragrörelse ska också gå att göra med enkla klick eller tryck, för den som inte kan dra exakt.
- 2.5.8 Storlek på klickyta, miniminivå (AA). Klickbara ytor ska vara minst 24 gånger 24 pixlar, eller ha tillräckligt avstånd runt sig, så att de går att träffa.
- 3.2.6 Konsekvent hjälp (A). Hittar besökaren hjälp (kontaktuppgifter, chatt, hjälplänk) ska den ligga på samma ställe genom hela sajten.
- 3.3.7 Upprepad inmatning (A). Besökaren ska inte behöva fylla i samma uppgift två gånger i samma flöde, den ska kunna återanvändas eller väljas.
- 3.3.8 Tillgänglig autentisering, miniminivå (AA). Inloggning får inte kräva att man minns eller skriver av något krångligt, som en captcha eller ett svårt lösenord utan alternativ.
- 3.3.9 Tillgänglig autentisering, utökad (AAA). Strängare variant utan de undantag som miniminivån tillåter.
Två av de nya kraven, dragrörelser och klickytor, träffar mobilen särskilt hårt.
WCAG och lagen i Sverige
I Sverige följer kravet på WCAG av två lagar, och båda landar på nivå AA via den europeiska standarden EN 301 549.
DOS-lagen, lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, gäller offentlig sektor. Den trädde i kraft 1 januari 2019, och kraven fasades in stegvis fram till 2021.
Tillgänglighetsdirektivet EAA är genomfört i svensk rätt genom lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet, som gäller sedan 28 juni 2025. Den träffar inte alla privata företag, utan en bestämd lista av produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter: bland annat e-handel, bank- och betaltjänster, elektronisk kommunikation, passagerartransport, e-böcker och audiovisuella medietjänster. Tjänsteleverantörer som är mikroföretag, alltså har färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning, är undantagna. PTS är tillsyns- och marknadskontrollmyndighet och kan besluta om sanktionsavgift.
Båda lagarna landar på den europeiska standarden EN 301 549, som i kapitel 9 tar in WCAG nivå A och AA för webbinnehåll. Den version som i dag är harmoniserad och refererad i EU:s officiella tidning är V3.2.1, och den bygger på WCAG 2.1. Nästa version, V4.1.x, tar in WCAG 2.2, men är ännu inte refererad. I praktiken betyder det att lagens golv i dag är WCAG 2.1 nivå AA, medan WCAG 2.2 nivå AA är det ni bör bygga mot: det är den aktuella standarden, den är på väg in i lagen, och de nio nya kriterierna löser problem som era användare möter redan nu.
För tillgänglighetslagen (EAA) finns dessutom ännu ingen harmoniserad standard publicerad, så EN 301 549 fungerar där som den etablerade referensen snarare än som en formell genväg till efterlevnad. Och nivå AA är kravnivån, men det räcker inte alltid att bocka av WCAG: EN 301 549 innehåller krav utöver WCAG, och DOS-lagen kräver därtill en publicerad tillgänglighetsredogörelse och en möjlighet för användare att påtala brister.
Den här sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning. Vad som gäller för just er verksamhet beror på sektor, storlek och vilka tjänster ni erbjuder.
WCAG som ISO-standard (ISO/IEC 40500)
WCAG 2.2 är sedan oktober 2025 även en internationell ISO-standard, ISO/IEC 40500:2025. ISO-statusen ändrar inte innehållet i kraven och gör dem inte till lag, men den ger standarden en formell status som gör den lättare att peka på över landsgränser, till exempel i ett kommersiellt avtal med en leverantör. I offentlig upphandling gäller däremot att europeiska standarder ska anges i första hand, så EN 301 549 är fortsatt den referens ni ställer krav mot i en svensk upphandling. ISO/IEC 40500:2025 är ett komplement, inte en ersättning.
Så använder du ISO-statusen när du ställer kravVad ISO/IEC 40500:2025 betyder konkret i ett avtal och i en upphandling, och när du ändå ska peka på EN 301 549.Så testar du din webbplats mot WCAG
Du testar mot WCAG i två lager: automatiska verktyg som fångar det maskinen kan se, och manuell granskning för allt annat. Automatiska verktyg som WAVE och axe hittar en del, till exempel kontrastfel och saknad alt-text, men de fångar bara en mindre del av kriterierna. Resten kräver mänsklig bedömning och test med riktiga hjälpmedel, som en skärmläsare och enbart tangentbord.
Steg 1, kör de automatiska verktygen
Börja med maskinen. Det är gratis och tar minuter. WAVE och axe körs som webbläsartillägg och pekar ut kontrastfel, saknade alt-texter, formulärfält utan etikett och trasig rubrikstruktur. Våra egna verktyg gör samma jobb från kommandoraden. Där finns en skanner du kör mot en URL, motorn bakom den (engine) och en databas över tillgänglighetskraven i de länder vi stöder (standards). De är öppen källkod och fria att använda.
Räkna inte med mer än så. Ett verktyg kan se att en bild saknar alt-text, men inte om en befintlig alt-text beskriver rätt sak. Det ser att en rubrik finns, inte om den säger något. Resten är ditt jobb.
Steg 2, granska manuellt i tre pass
Den manuella granskningen går snabbast om du delar den i tre pass och tar dem i den här ordningen.
Pass 1, tangentbordet. Lägg undan musen. Tabba igenom hela sidan uppifrån och ner. Når du varje länk, knapp och formulärfält? Ser du hela tiden var fokus står? Kommer du ur menyer, modaler och karuseller igen? Följer tab-ordningen den ordning innehållet faktiskt står i? Det här passet hittar de flesta felen i komplexa komponenter, och det kräver ingen programvara alls.
Pass 2, skärmläsaren. Använd NVDA på Windows eller VoiceOver på Mac. Lyssna igenom sidan. Läses rubrikerna upp i en begriplig ordning? Får varje bild, knapp och fält ett namn som säger vad det är? Blir felmeddelanden i formulär upplästa när de uppstår? Du behöver inte vara van skärmläsaranvändare. Det räcker att du hör när något blir obegripligt.
Pass 3, förstoringen. Zooma till 200 procent och gör fönstret smalt, som en mobilskärm. Försvinner innehåll? Kapas text? Uppstår vågrät rullning? Text ska flöda om, inte klippas av.
Att lita blint på ett automatiskt betyg är en klassisk fälla, vilket vi visade i vår jämförelse mellan vår egen skanner och Lighthouse. De verktyg vi bygger och släpper fritt finns samlade på WCAG-verktyg med öppen källkod. Och en granskning som gjordes en gång säger inget om hur sajten mår i dag, vilket vi går igenom i hur du vet att webbplatsen faktiskt följer lagen.
Vill du veta var din webbplats står mot nivå AA? Börja med en tillgänglighetsanalys.
Vanliga misstag som underkänner en webbplats i en granskning
De flesta underkännanden beror på samma handfull fel, och de går att åtgärda. De vanligaste är:
- Låg färgkontrast. Det enskilt vanligaste felet. 83,9 procent av världens en miljon mest besökta startsidor har text med för låg kontrast (WebAIM Million 2026). Ljusgrå text på vit bakgrund är den klassiska syndaren.
- Saknad eller dålig alt-text. Bilder utan textalternativ blir osynliga för skärmläsare, och "bild av logotyp" hjälper ingen.
- Felaktig rubrikordning. Rubriker som hoppar från H1 till H4, eller används för att göra text stor i stället för att strukturera, gör sidan svår att navigera med hjälpmedel.
- Tangentbordsfällor. Menyer, modaler och komponenter som inte går att nå eller ta sig ur utan mus.
- För små klickytor. Knappar och länkar som sitter för tätt eller är för små för att träffas säkert på mobilen (AA-krav i WCAG 2.2, på väg in i lagen med nästa version av EN 301 549).
Före och efter, så ser felen ut i praktiken
Alla fem går att åtgärda utan att designen görs om. Så här ser de ut före och efter.
Färgkontrast. Före: ljusgrå text i #999999 på vit bakgrund ger kontrasten 2,85:1. Underkänt, kravet på nivå AA är 4,5:1 för vanlig text. Efter: samma grå, men mörkare, #767676 på vitt ger 4,54:1 och är godkänt. Vill du klara AAA också går du till #595959, som ger 7,00:1. Ingen layout ändras, bara ett värde.
Före: #999999 på vitt
Kontrast 2,85:1. Underkänt på nivå AA.
Efter: #767676 på vitt
Kontrast 4,54:1. Godkänt på nivå AA.
Efter: #595959 på vitt
Kontrast 7,00:1. Godkänt på nivå AAA.
Alt-text. Före: alt="bild1.jpg" eller alt="Bild av diagram". Skärmläsaren läser upp det ordagrant och användaren får ingenting. Efter: alt="Försäljningen ökade från 2 till 5 miljoner kronor mellan 2024 och 2026". Alt-texten ska bära bildens betydelse, inte tala om att det är en bild. Är bilden ren dekoration ska den ha tom alt (alt=""), så att skärmläsaren hoppar över den i stället för att läsa upp ett filnamn.
Rubrikordning. Före: sidan går från H1 direkt till H4, för att H4 råkade se lagom stor ut i designen. Den som navigerar med skärmläsarens rubriklista ser en lucka och tappar bort sig. Efter: H1, H2, H3 i ordning, och storleken styrs med CSS. Rubriknivån är struktur, inte typsnittsstorlek.
Tangentbordsfälla. Före: en modal öppnas, men fokus ligger kvar bakom den. Tab flyttar fokus till länkarna under rutan, Escape gör ingenting, och den som inte kan använda mus sitter fast. Efter: fokus flyttas in i modalen när den öppnas och stannar kvar inuti så länge den är öppen. Escape stänger, och fokus går tillbaka till knappen som öppnade rutan. Testa själv genom att lägga undan musen.
Klickytor. Före: tre ikonknappar på 16 gånger 16 pixlar, tätt intill varandra i ett tabellhuvud. På mobil träffar tummen fel knapp. Efter: träffytan görs minst 24 gånger 24 pixlar, eller så läggs tillräckligt avstånd runt varje knapp. Den synliga ikonen kan förbli liten, det är ytan som tar emot trycket som ska växa.
WCAG-checklista (nivå AA)
Här är en kort praktisk checklista för nivå AA. Den ersätter inte en full granskning, men fångar de vanligaste bristerna. Punkterna utan märkning ingår i lagens nuvarande golv (WCAG 2.1 nivå AA via EN 301 549 V3.2.1). Punkterna märkta "WCAG 2.2" är nya i den senaste versionen av standarden och blir formellt lagkrav först när nästa version av EN 301 549 refereras i EU:s officiella tidning. Bygg mot dem ändå, de är på väg in och de löser problem som användare möter i dag.
- Text har kontrast minst 4,5:1 mot bakgrunden (3:1 för stor text).
- Alla bilder som bär information har beskrivande alt-text, dekorbilder har tom alt.
- Sidan går att använda helt med enbart tangentbord, och fokus syns tydligt.
- Rubriker används i rätt ordning och beskriver innehållet.
- Formulärfält har synliga etiketter, och fel pekas ut i klartext.
- Video har textning, ljud har alternativ.
- Sidan går att förstora till 200 procent utan att innehåll försvinner.
- Varje komponent har rätt namn, roll och värde så att hjälpmedel kan tolka den.
- WCAG 2.2: Klickytor är minst 24 gånger 24 pixlar eller har tillräckligt mellanrum.
- WCAG 2.2: Inloggning kräver inte att man minns eller skriver av något krångligt.
- WCAG 2.2: Fokus på ett element döljs inte av sticky-menyer eller cookie-rutor.
Vanliga frågor (FAQ)
Vad står WCAG för?
WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines, riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll.
Vilken WCAG-nivå kräver lagen i Sverige?
Nivå AA. Både DOS-lagen och tillgänglighetslagen, som genomför EAA, landar på nivå AA via den europeiska standarden EN 301 549. Den harmoniserade versionen i dag är V3.2.1, som bygger på WCAG 2.1, så lagens golv är WCAG 2.1 nivå AA. Nästa version av EN 301 549 tar in WCAG 2.2. Nivå AAA krävs inte.
Är WCAG 2.2 ett lagkrav i Sverige?
Inte ännu, men snart. Lagens golv är i dag WCAG 2.1 nivå AA, eftersom den harmoniserade versionen av EN 301 549 (V3.2.1) bygger på 2.1. WCAG 2.2 kommer in i lagen när nästa version av EN 301 549 refereras i EU:s officiella tidning. Bygg mot 2.2 redan nu: de nio nya kriterierna är rimliga, de är på väg in, och de gör verklig skillnad för användarna.
Vad är skillnaden mellan nivå A, AA och AAA?
A är grunden, AA gör sidan användbar för de allra flesta och är den nivå lagen pekar på, AAA är den strängaste nivån som bara är relevant för enskilda krav i särskilda fall.
Är WCAG en lag?
Nej. WCAG är en teknisk standard. Lagen refererar till den (via EN 301 549), men WCAG i sig är inte lagstiftning.
Vad är skillnaden mellan WCAG 2.1 och 2.2?
WCAG 2.2 lägger till 9 nya kriterier jämfört med 2.1 och tar bort ett gammalt (4.1.1 Parsing). Allt annat är oförändrat.
Hur många kriterier finns i WCAG 2.2?
86 framgångskriterier totalt: 31 på nivå A, 24 på nivå AA och 31 på nivå AAA.
Vad är EN 301 549 och hur hänger det ihop med WCAG?
EN 301 549 är den europeiska standard som svensk tillgänglighetslag pekar på. I kapitel 9 tar den in WCAG nivå A och AA för webbinnehåll, och den är det tillsynen mäter mot. Den harmoniserade versionen, V3.2.1, bygger på WCAG 2.1. Standarden innehåller även krav utöver WCAG, till exempel för dokument, hårdvara och programvara som inte är webb.
Gäller WCAG privata företag eller bara offentlig sektor?
Båda, men inte alla privata företag. Offentlig sektor omfattas av DOS-lagen. Privata aktörer omfattas av lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet sedan 28 juni 2025, men bara inom bestämda områden som e-handel, bank- och betaltjänster, elektronisk kommunikation, passagerartransport, e-böcker och audiovisuella medietjänster. Mikroföretag som levererar tjänster, färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i omsättning, är undantagna. Utanför de områdena finns inget generellt lagkrav på WCAG för privata företag i Sverige, men kraven ställs allt oftare i avtal och upphandlingar.
När började tillgänglighetsdirektivet (EAA) gälla?
28 juni 2025.
Vad är DOS-lagen?
Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Den trädde i kraft 1 januari 2019 och ställer WCAG-krav på myndigheter, kommuner, regioner och vissa offentligt finansierade verksamheter. Kraven fasades in mellan 2019 och 2021. Digg utövar tillsyn.
Måste jag uppfylla nivå AAA?
Nej. Lagen kräver AA. AAA är frivilligt och relevant bara för enskilda krav där de gör stor skillnad.
Hur testar jag om min webbplats uppfyller WCAG?
Med en kombination av automatiska verktyg (WAVE, axe) och manuell granskning med skärmläsare och tangentbord. En tillgänglighetsanalys mäter din sida mot nivå AA, kriterium för kriterium.
Vad kostar det att WCAG-anpassa en webbplats?
Det beror på storlek och nuläge. Börja med en tillgänglighetsanalys för att se var ni står.
Från standard till efterlevnad
WCAG säger vad som ska uppfyllas. Nästa fråga är hur ni tar er dit, och vem som gör vad.
Digital tillgänglighet: hela kedjan under ett takAnalys, verktyg och rådgivning som tar er från nuläge till uppfyllda krav.Osäker på var ni står mot nivå AA?
Boka en kostnadsfri 30-minuters bedömning. Vi tittar på er webbplats och ger en ärlig bild av vad som behöver göras.
Boka kostnadsfri bedömning