Hoppa till innehållet
Holm Digital, till startsidan
Våra WCAG-verktyg: 29 002 nedladdningar
Alla inlägg

Tillgänglighetsgranskning klar? Så åtgärdar ni bristerna

av Karin Holm

Mörk bild med texten Granskningen är klar, där ordet klar är överstruket i rött. Under står Nu börjar arbetet. Uppe till vänster finns etiketten Efter granskningen.

Det oroar mig att nyckeln till ens eget hem nu kan vara en app. Inte för att digitala lås är dåliga, utan för att det flyttar digital tillgänglighet från skärmen till ytterdörren. Om appen inte fungerar med ditt hjälpmedel handlar det inte längre om en svårläst webbsida.

Två nyheter fick mig att tänka på det här. Sala kommun har prisats för sitt tillgänglighetsarbete, bland annat för hur det är förankrat i organisationen, och Skanska har valt en digital tillträdeslösning för sina flerbostadsprojekt. I nyhetsbrevet skrev jag om varför de hör ihop. Här går jag ett steg längre: hur ansvaret kan fördelas efter en granskning, vilka frågor en beställare bör ställa till leverantören och hur ni själva kan testa ett viktigt flöde.

När rapporten blir liggande

En tillgänglighetsgranskning ger en lista med brister. Det är värdefullt, men det är inte en förändring. Förändringen händer först när någon prioriterar, någon åtgärdar och någon kontrollerar att åtgärden fungerar.

Om de tre rollerna är otydliga blir rapporten liggande. För den som använder skärmläsare eller tangentbord är en känd men oåtgärdad brist lika stängd som en okänd. Besökaren märker inte att det finns en rapport, bara att det inte går att boka, handla eller skicka en förfrågan.

Vad Sala visar

Sala kommun fick den 23 september utmärkelsen Årets kommun i Funka Digital Inclusion Award 2026. I juryns motivering står att arbetet är förankrat genom organisationen, från ledning till de team som genomför arbetet i praktiken.

Det är den delen jag tycker att fler borde kopiera. Tillgänglighet berör innehåll, design, teknik och verksamhetens beslut. Ingen enskild person kan lösa allt, men någon behöver ha mandat att prioritera och tid att samordna.

En ansvarsfördelning som håller efter granskningen

Så här kan fördelningen se ut i en mindre organisation. Namnen på rollerna spelar mindre roll än att varje uppgift har en person.

| Uppgift | Vem | Vad det innebär | | - | - | - | | Prioritera | Den som äger tjänsten | Avgör vad som måste åtgärdas först, utifrån hur allvarligt hindret är och hur viktigt flödet är | | Åtgärda kod och design | Utvecklare och designer | Rättar tekniska brister och ser till att nya komponenter byggs rätt från start | | Åtgärda innehåll | Redaktörer | Alt-texter, rubriker, länktexter och begripligt språk | | Samordna och följa upp | En utsedd ansvarig | Håller ihop listan, sätter datum och ser till att allt testas igen |

Varje brist i rapporten behöver få fyra saker: en ägare, en prioritet, ett datum och ett omtest. Saknas någon av dem är risken stor att den blir kvar.

När den digitala tjänsten är dörren

Aktuell Säkerhet rapporterar att Skanska har valt passersystemet Xesar och appen EVVA+ för tillträdeslösningar i flerbostadsprojekt. EVVA anger i appens beskrivning på Google Play fullt stöd för WCAG 2.2 AA, och artikeln beskriver även taggar som alternativ till appen.

Jag har inte granskat EVVA:s lösning, och det här är inga konstaterade brister, men en leverantörs egen uppgift om WCAG-stöd är inte samma sak som en oberoende verifiering. Det gäller alla leverantörer, och därför behöver beställaren ställa rätt frågor innan avtalet skrivs.

Frågor att ställa till leverantören

Oavsett om ni köper ett låssystem, ett bokningssystem eller en e-handelsplattform kan ni börja med de här frågorna:

  1. Vilken version av tjänsten har granskats, och vilka funktioner och flöden ingick?
  2. Vem gjorde granskningen, och var den oberoende från leverantören?
  3. Vilka hjälpmedel testades, till exempel skärmläsare, förstoring och tangentbord?
  4. Finns en tillgänglighetsredogörelse eller testrapport vi kan läsa?
  5. Vilka kända brister finns, och när ska de vara åtgärdade?
  6. Vilket alternativ finns för den som inte kan använda huvudlösningen?
  7. Hur säkerställs tillgängligheten när nya versioner släpps?

Ett tydligt svar på de här frågorna säger mer än en rad om WCAG i en produktbeskrivning.

Så testar ni ett flöde själva

Ni behöver inte vara experter för att hitta de största hindren i ett viktigt flöde. Välj en uppgift som är viktig för era användare, till exempel att boka, handla eller skicka en förfrågan, och gör den här provningen:

  1. Genomför hela uppgiften med bara tangentbordet. Kommer du fram till alla knappar och fält, och ser du hela tiden var du är?
  2. Förstora sidan till 200 procent. Går det fortfarande att läsa och använda allt?
  3. Prova med en skärmläsare. VoiceOver finns inbyggt i iPhone och Mac, TalkBack i Android och NVDA är gratis för Windows. Låter knappar och fält som det de faktiskt gör?
  4. Skriv ner varje ställe där du fastnar, och ge det en ägare enligt tabellen ovan.

Det här ersätter inte en fullständig granskning, men det visar snabbt om ni har problem i de flöden som betyder mest.

Var automatiken räcker och var den inte gör det

Automatiska kontroller är ett bra sätt att hitta många brister snabbt. W3C beskriver samtidigt att inget verktyg ensamt kan avgöra om en webbplats uppfyller tillgänglighetsstandarderna. Mänsklig bedömning behövs också.

När jag granskar använder jag mitt eget verktyg, @holmdigital/engine, för de automatiska kontrollerna. Sedan tar den manuella bedömningen vid, med samma typ av tester som ovan fast genom hela tjänsten. Resultatet blir en prioriterad lista som går att fördela enligt tabellen.

Vad ni vinner

För användarna är vinsten att kunna göra sina ärenden själva, utan att behöva be om hjälp. För organisationen betyder det färre kunder som fastnar, färre supportärenden och mindre risk i tillsynen.

Tillgänglighetslagen (2023:254) gäller sedan 28 juni 2025 för vissa produkter, och för vissa tjänster när de är avsedda för konsumenter, bland annat e-handel, banktjänster och elektroniska kommunikationstjänster. Tjänster som tillhandahålls av mikroföretag behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven. Mikroföretag är enligt lagen företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning på högst 2 miljoner euro. PTS hade i mars 2026 startat 28 tillsynsärenden om e-handelstjänster och har angett att ärenden startas stegvis under 2025 och 2026. Webbplatser och appar hos kommuner, regioner och statliga myndigheter omfattas av DOS-lagen (2018:1937), där Digg har tillsynen.

Vill ni veta vilka hinder som bör prioriteras först på er webbplats? Se hur min tillgänglighetsanalys går till. Vill ni att förbättringarna håller över tid finns också löpande tillgänglighetsövervakning.

Källor och fördjupning