Skip to content
Holm Digital
Alla inlägg

WCAG-sanktioner i Sverige: DOS-lagen kan ge vite

av Karin Holm

Priset för otillgänglighet står redan i lagen. En uppslagen lagbok med en liten prislapp vilande på det öppna uppslaget, en bild för tanken att konsekvensen finns skriven och bara väntar på att tas ut.

I december 2025 avslutades ett tillsynsärende i Norge som är värt att förstå även i Sverige. En norsk myndighet lät bristande tillgänglighet kosta riktiga pengar, och prioriteringen ändrades nästan direkt. Det intressanta är inte beloppet. Det är vad det säger om var Sverige står, för vi har redan samma verktyg.

Vad hände i Norge?

Norges tillsynsmyndighet för universell utformning av IKT granskade under 2025 den digitala vårdtjänsten HelsaMi, som drivs av Helseplattformen AS och används av omkring 425 000 invånare i Midt-Norge.

Granskningen hittade 119 enskilda fel mot lagkraven, inom 12 av 14 granskade områden. Helseplattformen fick ett föreläggande om att rätta felen, med en frist. När fristen gick ut den 8 december stod fortfarande 64 fel kvar.

Då beslutade myndigheten om ett löpande vite: 50 000 norska kronor (NOK) om dagen om felen inte var åtgärdade till ett nytt datum, den 19 december. Det här är ett tillsynsbeslut, inte en dom. Ingen domstol var inblandad.

Detaljen som är själva poängen

Det intressanta är tidslinjen, inte summan.

Efter den första fristen stod 64 fel kvar, och ingenting hände. Men i skuggan av vitebeslutet och det nya datumet rättades 58 av felen innan vitet ens hann börja löpa. Vid kontrollen den 19 december återstod 6 fel. Vitet började löpa den 20 december, och vid nästa kontroll den 23 december var de sista felen rättade. Enligt myndigheten löpte vitet i två dagar. Sedan avslutades ärendet.

Inget blev tekniskt enklare under de här veckorna. Det som ändrades var priset på att vänta. Så länge den dyraste utgången var en uppmaning om att rätta, fick "vi tar det sen" räcka. När det fanns ett pris kom prioriteringen.

Sverige har redan samma verktyg

Det vore lätt att göra det här till "Norge har tänder, Sverige har inte". Det stämmer inte.

HelsaMi är en offentligt ägd vårdtjänst, ägd av regionala Helse Midt-Norge och av de kommuner som använder den. En motsvarande tjänst i Sverige, en digital vårdtjänst som drivs av en region, är digital offentlig service och omfattas av DOS-lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, med DIGG som tillsynsmyndighet, inte av den privata tillgänglighetslagen. Vi har gått igenom det svenska tillgänglighetslandskapet, DOS-lagen och DIGGs tillsyn, i en tidigare genomgång av läget i Sverige.

Och DOS-lagen har samma trappa. Enligt 19 § ska tillsynsmyndigheten först genom påpekanden försöka få till rättelse. Leder det inte till rättelse får myndigheten förelägga aktören att åtgärda bristerna. Ett nytt föreläggande om samma sak får förenas med vite. Påpekande, föreläggande, föreläggande förenat med vite, det är samma steg som Norge använde mot HelsaMi.

Skillnaden är alltså inte reglerna. Och det gäller inte bara offentlig sektor. Liknande verktyg finns i den privata tillgänglighetslagen, lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet: föreläggande, vite och ytterst en sanktionsavgift på upp till tio miljoner kronor. Den omfattar bland annat e-handel, med undantag för de minsta företagen (mikroföretag med färre än tio anställda och högst två miljoner euro i omsättning). Priset finns redan i den svenska lagboken. Det har bara inte tagits ut lika hårt än.

Vad du kan göra nu

Du behöver inte vänta på att en myndighet ska pröva sina verktyg för att agera.

Den viktigaste lärdomen från Norge är inte hotet om ett vite. Det är att felen gick att rätta hela tiden. Det som saknades var prioriteringen, och den kom först när det kostade. Du kan göra den prioriteringen nu, medan den är billig och på dina egna villkor, i stället för under en frist med ett löpande vite i sikte.

Börja med en tillgänglighetsanalys av er webbplats. Prioritera de fel som faktiskt hindrar människor från att göra det de kommit för, och dokumentera var ni står. En uppdaterad tillgänglighetsredogörelse är ofta det första en tillsynsmyndighet tittar på.

Så kopplar vår motor bristerna till norsk lag

Vår engine skannar med norsk lagkontext direkt ur lådan:

# Skanna med norsk kontext
npx hd-a11y-scan https://example.no --lang no --country NO

# Generera PDF-rapport med norska lagreferenser
npx hd-a11y-scan https://example.no --lang no --pdf rapport.pdf

# CI/CD med byggstopp vid kritiska brister
npx hd-a11y-scan https://example.no --ci --threshold critical --junit report.xml

Varje brist kopplas automatiskt till:

  • IKT-forskriften som nationell lag
  • Uutilsynet som tillsynsmyndighet
  • Relevanta EN 301 549-klausuler
  • Sanktionsform: löpande vite (tvangsmulkt)

En norsk utvecklare eller jurist ser den regulatoriska kontexten direkt, utan manuell mappning.

Nederländerna har valt en annan väg, med självrapportering och granskning först vid passivitet. Vi har tittat närmare på den nederländska modellen i en egen genomgång.

Kort sammanfattat

Norge lät bristande tillgänglighet kosta 50 000 NOK om dagen, och prioriteringen ändrades så fort det fanns ett pris. Sverige har samma trappa i DOS-lagen, med påpekande, föreläggande och vite. Skillnaden ligger inte i reglerna, utan i hur länge man kan vänta innan de börjar bita. Den som prioriterar tillgänglighet nu slipper ta reda på svaret den hårda vägen.

Vill du veta var er webbplats står i dag? Vi hjälper organisationer att klara tillgänglighetskraven, från tillgänglighetsanalys till rådgivning och löpande övervakning.

Källor

Prova själv

Holm Digital AB | Digital tillgänglighet för utvecklare och organisationer. karin@holmdigital.se | (+46) 76-310 62 86